Att man kan uppfattas så olika…


Sitter och bläddrar igenom flöden på sociala medier och kan inte sluta fascineras av hur olika man ser på olika personer.
Lever vissa dubbelliv?
Frågan kan tyckas vara konstig, men om du tänker efter så är den ändå inte det. Vi lever i olika tider med olika personer och de kan förändras (eller så vänder de bara kappan efter vinden) och kan “ställa in sig” i nya livssituationer.
Det finns människor i min närhet som jag blir förvånad av när jag läser på sociala medier hur “bra” eller “dåliga” de är enligt mångas tycken. Självklart har alla en rättighet till eget tycke och jag respekterar det till fullo.
Men hur kan man uppfatta en människa på så helt olika sätt. En sida kan tycka människan är respektlös och fullständigt oansvarig och för den andra sidan är personen i fråga helgonförklarad.
Kan man bli så förblindad eller är det en sida som hel enkelt vill förneka verkligheten? ja vad vet jag.

Att ha fötterna på jorden ser jag som en kompott av en hel del olika egenskaper. Man har en god verklighetsuppfattning, anser att alla människor är lika värda, man är klok och medveten om hur man är och sina handlingar. Däremot ska jag vara noga med att säga att absolut inte tycker att det ska utesluta stora drömmar och mål. Att man ska låta sig själv att drömma, våga testa på och trotsa det typiskt svenska att inte drömma för stort är någonting som jag också står för. För vissa människor låter det motsägelsefullt, men för mig är det två helt olika saker. Motsatsen till att ha fötterna på jorden skulle jag säga är en människa som är naiv, inte kan se saker för vad det är, tycker sig hela tiden vare bättre än andra och som inte är medveten om sina beteenden. Kanske är det svårt att tolka uttrycket “att ha fötterna på jorden” men jag kan bara tala för sättet jag ser det på, och det måste väl ändå vara okej?

Hur som helst är det en egenskap som jag värderar högt och som jag försöker jobba på. Självrespekt, klokhet, medvetenhet, en god verklighetsuppfattning och en syn på lika värde är alltså något som jag eftersträvat hela mitt liv samtidigt som jag fortfarande har en del att jobba på så klart. Det viktigaste är att man måste kunna stanna upp och reflektera över hu man är själv. Är jag självisk? Envis? Manipulativ? Ljuger jag ofta? Att kunna välja sin egen stolthet och istället vara ärlig mot sig själv är nästan det svåraste, men det är också det som lägger grunden för din personliga utveckling!

Tänk på det under dagen, man kan säga och vara hur man vill…. Frågan är bara NÄR sanningen kommer fram!