Semester ger stress, man måste göra saker… “för alla andra gör det”


När jag var på väg till jobbet idag fick jag lite tankar. Jag sitter ju ensam på kontoret nu (viket jag gjort i snart 2v), men min semester börjar nästa vecka så jag e glad ändå.
Det ska bli trevligt att se mina gamla vänner under semestern, försöka umgås, som alla andra individer haha. Men, semester ger stress, man måste göra saker… “för alla andra gör det”!
Hur många gånger har man inte suttit hemma och tänkt “men jag vill också åka dit”, eller “jag MÅSTE göra det för han/hon gör ju så”, varför måste man göra som alla andra för? är det så viktigt att vara eller göra som alla andra?
En naturlig mänsklig process, något vi alla har anpassat oss till, oavsett hur mycket vi hatar det, det är den obestridliga sanningen. Vi gör en sak fel, vi dömer faktiskt innan vi möter någon, våra hjärnor studerar automatiskt människor, gör antaganden, etiketter och kategoriserar dem genom deras aura. I de flesta fall är det ofarligt men det kan skada mer än vad det gör nytta, och du måste vara stark för att klara av samhällets förväntningar idag.

Jag har hört allt. “Du är vald för att vara den starka” och “Du med ditt psyke klarar allt”. När stressen blir för mycket, känner man sig värdelös om man inte presterar på topp, vad är meningen med att fortsätta om jag bara “förlorar allt” hela tiden?
Jag måste bara le och använda meningarna “ja, jag mår bra tack, hur mår du?” Och “livet är bra, tack”. Mitt liv är bra, men det finns alltid det lilla oroet jag har bakom mig. Vad ska hända här näst?

Idag finns det så mycket tryck att vara som “någon annan”, och inte en själv. Det är sjukt egentligen. Jag vill inte vara som någon annan, jag bestämde mig för det innan jag gjorde min amputation: “Var dig själv, för ett original är värt mycket mer än en kopia.”
Jag har min egen stil, jag äger mina tankar, mina känslor . Alla är perfekta som de är…