Dags för operation!

Trött. Så himla skönt att tumla runt i sängen. Hade ingen större lust att gå upp ur sängen för att lämna den sköna platsen. Men det var desto lättare att gå upp för att bli frisk.Det är alltid en oro inför en operation. En oro över att man inte ska vakna ur narkosen, att man inte ska lyckas med det man företagit sig. Att något ska gå fel och att man inte hunnit säga adjö. Att förbereda sig mentalt tror jag är halva vägen till framgång. För mig i alla fall. Jag har en mycket bättre känsla denna gång. Jag har inte riktigt kommit underfull med hur det kommer att kännas efteråt. Hur stor är operationen för mig? Jag vet inte riktigt vad sjukvården tycker om storleken på operationen men de verkar tycka lite olika. Det är mycket funderingar. Tänker ofta på hur länge jag ska må illa. Det kanske gör att jag har mindre ont. Det kanske inte kommer att göra så ont? Det var jag inte heller! Jag tänker naturligtvis också på om det skulle gå dåligt. Antingen om det är något som går fel eller om de hittar något annat då de öppnar. Det är egentligen den största faran, att de hittar något annat. Så jag får väl se i efterhand hur det var. Det är en sak jag kan säga iaf, jag är sjukt hungrig 🙂

Nu är det dags att åka till sjukhuset så jag skriver mer efter, må väl mina vänner!