känslan.. / feeling..

Gårdagen gav mycket energi då jag var på ”gå-skolan” och hälsade på, roligt att träffa en del människor som man har tillbringat ett tag ihop med om man säger så. Det är ju allt som oftast samma människor där hela tiden, det var i och för sig en kille som är ganska ny (har träffat han 2 gånger förut bara), han är en gammal hockeyspelare (han är inte gammal i åldern, typ 23.) som har haft lite otur och behövt lårbensamputeras, han kämpar på bra och man ser verkligen viljan i hans blick när han tränar, han ger verkligen de där extra 20% som man normalt inte gör för kroppen säger till att det är bra nu. Och det är den känslan när man verkligen ser någon träna så för man har ett mål som gör att man blir glad i själen och man försöker stötta personen så mycket man bara kan under träningen. Annars var det mycket frågor om hur det går med min löpning och min ”galna utmaning” som den så fint har fått namnet på sjukhuset. Och om jag ska vara ärlig så går det sakta men säkert framåt, jag löptränar så ofta jag bara kan men på grund av att det blir lite skador så får jag förbud mot att löpa, i dessa stunder går jag igenom med min ingenjör om hur vi kan förbättra löparhylsan och få den att bli kanske något lättare och få den att passa bättre för varje vecka. För det verkar vara någon typ av rymdforskning att få till en bra proteshylsa som kan stå emot lite extra håra påfrestningar, eller det kanske är mitt ben som inte klarar just nu, vad vet jag. Jag har i alla fall en nyjusterad hylsa som väntar hemma på att mitt ben ska läka lite och det har det nog gjort till på torsdag tror jag. Så då blir det till att börja löpträna igen. Fick även massor med tips om hur jag skall effektivisera löpningen genom att springa ”rätt” om man nu säger så, vilket gör att jag inte gör av med onödig energi och at jag orkar mer, så det får jag tacka min sjukgymnast Jakob för. Ha en underbar dag alla. / Johan Holst

Yesterday gave a lot of energy when I visit the ”walking-school’, nice to meet some people that you have spent some time together in hospital if you say so. It is almost the same people who there all the time, it was a guy who is fairly new (have met him two times before only), he is an old hockey player (he’s not old in age, type 23.) who has had some bad luck and needed upper leg amputee, he fights for his wellness and when you look in his eyes when he trains you see the fighting spirit, he really gives that extra 20 % that you normally wont do because the body says that it’s good now. And it’s that feeling when you really see someone work out hard and fight hard to reach a goal that makes you happy in mind and trying to support the person as much as you can during his workout. Otherwise, it was a lot of questions about how things are going with my running and my ”crazy challenge” as it so nicely has been named at the hospital. And to be honest it goes slowly forward, I run as often as I can but because it gets a little damage so I get ban to continue, in those moments, I go through with my engineer about how we can improve the runningsocket and customize it to become perhaps something lighter and make it fit better with each week. For there seems to be some kind of ”space engineering” to get a good prosthetic socket that can stand some extra acces strain, or maybe it’s my legs that do not pass right now, what do I know. I have at least a new adjusted sleeve waiting at home on my leg to heal a bit and it has probably done until Thursday I think. So then it will be to begin to run again. I also got lots of tips on how I should streamline races by running ”right” if I can say so, its for save and have more energy for longer time, so I have to thank my physiotherapist Jakob. Have a great day everyone. / Johan Holst

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *