Dagens löpning / Run of the day…

Blir ett ganska sent inlägg här idag, men jag har precis varit ute och sprungit med Amanda och det gick väl förhållandevis bra, tyckte hon i alla fall. Jag själv är lite besviken då det började strula med proteshylsan efter 3 km och det började göra ont som bara den, så jag fick stanna och trixa lite med benet lite sedan sprang vi en bit till. Det bästa med att ha Amanda med mig när jag springer är att hon är envis och pushar mig, men samtidigt säger hon till mig när hon ser att det gör ont och hon tvingar mig att stanna och så pratar hon mig till rätta och får mig att försöka igen efter en stund (om det inte rinner blod ur benet då förstås). Allt handlar om att träna uthålligheten för mitt  amputerade ben samt få nya hylsan så snabbt som möjligt. Men tills dess får jag springa med den jag har och hoppas på att benet inte skadas allt för mycket.  Ma får skynda långsamt som man brukar säga!.
Det roliga som hänt idag är att jag har träffat en del personer som säger att dom skall komma på min föreläsning och det känns både roligt samt nervöst, det är ju som sagt första gången. Men jag tror att bara jag håller mig till min livshistoria och mina känslor så kommer det att lösa sig bra!. Jag måste bara få säga att det är sjukt vad sköna kläderna är som jag fick av Nike igår, vilken skillnad det blev på att springa! .. Nu blir det lite vila inför kvällens bravader, återkommer senare med ett inlägg. Må väl alla vänner./ Johan Holst
IMG_6816 IMG_0465 IMG_9020
Run of the day…
Become a rather late post today, but I’ve just been out and run with Amanda and it went well relatively good, she thought, anyway. I myself am a bit disappointed when it started to mess with prosthetic sleeve after 3 km away and it started to hurt like crazy, so I had to stop and fiddle a bit with the leg, and then we ran a bit further. The best thing about having Amanda with me when I’m running is that she is stubborn and pushes me, but she tells me when she sees that it hurts and she forces me to stay and so is she talking to me right and makes me try again after a while (if it is not flowing blood from the leg then of course). It’s all about endurance training for my amputated leg and get new sleeve as quickly as possible. But until then, I run with it I have and hope that the bone is not damaged too much. I may hasten slowly as they say!.

The funny thing that happened today is that I have met some people who say they will come to my lecture and it’s both fun and nerve wracking, it’s like I said the first time. But I think if  I only stick to my life story and my feelings, it will work itself out fine!. I just have to say that it is sick what nice the clothes are that I got from Nike yesterday, what a difference it was to run! .. Now I need a little rest before the evening’s exploits, be back later with a post. Be well all friends./ Johan Holst

Kommentera

Your email address will not be published. Required fields are marked *